Socialförsäkringar - Karensdag
Den anställde har enligt sjuklönelagen en karensdag. Det innebär att ingen sjuklön betalas ut för den första sjukdagen. För dag 2-14 i sjukperioden är sjuklönen 80 procent av lönen som den anställde gått miste om på grund av sjukdomen. Kollektivavtal kan också reglera att sjuklönen ska vara högre.
I sjuklönelagen finns en så kallad återinsjuknanderegel. Den innebär att om den anställde har börjat arbeta igen efter sin sjukskrivning och insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar, räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på den tidigare. Den anställde ska då inte heller få en ny karensdag.
Allmänt och särskilt högrisksskydd
Antalet karensdagar kan högst vara tio under en tolvmånadersperiod. Om den anställde är sjuk mer än tio gånger ska sjuklön utges redan från första dagen. Har den anställde flera arbetsgivare krävs att de tio sjuktillfällena har inträffat hos en och samma arbetsgivare för att den anställde ska slippa karensdagen. Denna regel brukar kallas det allmänna högriskskyddet.
Om den anställde har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom som gör att hon eller han ofta måste vara borta från arbetet kan sjuklön eller sjukpenning betalas ut redan från första dagen. Med ofta menas att antalet sjukdomsfall under ett år bedöms bli fler än tio. Detta kallas det särskilda högriskskyddet och kräver särskilt beslut från Försäkringskassan efter ansökan av den anställde.
Den anställde kan också beviljas så kallat särskilt högriskskydd av Försäkringskassan om det finns en risk för att hon eller han måste vara borta från arbetet vid en eller flera längre sjukperioder under ett år. En längre period är en period om minst 28 dagar i följd. Särskilt högriskskydd kan också bli aktuellt vid organdonationer. I dessa fall kan inte den anställde få sjuklön för första dagen. Om den anställde beviljas särskilt högriskskydd kan du som arbetsgivare begära ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan.