Rättskällor

Välj ämne i menyn under Rättskällor.

Klicka därefter på valfritt ämnesområde i listan till vänster. I de flesta fall öppnas då underområden. Klicka på önskat underområde. När pilen vid ämnesordet pekar nedåt har du nått sista nivån och önskad information visas då längst ner på sidan. 

Du kan också söka med valfritt sökord i sökfältet uppe i högra hörnet. 

Personalen

Anställning

  • Parterna i anställningsavtalet

    Flertalet av de arbetsrättsliga lagarna, som till exempel lagen om anställningsskydd och arbetstidslagen, gäller för arbetstagare. Alla som utför arbete är dock inte anställda – och för dessa gäller alltså inte stora delar av det arbetsrättsliga regelverket. I den här texten behandlas...

  • Omplacering av arbetstagare – analys

    Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet – det kallas för arbetsledningsrätten. Vad som ryms inom arbetsledningsrätten kan dock ge upphov till en del tolkningsproblem. I den här analysen kan du läsa mer om arbetsgivarens möjligheter att mot arbetstagarens vilja omplacera denne till andra...

  • Anställningens innehåll – analys

    En grundläggande fråga är vad som ger en anställning dess innehåll. I den här analysen kan du läsa mer om vilka regelverk som påverkar en anställning.

  • Visa fler

Arbetstid

  • Arbetstidens förläggning – analys

    Arbetstidslagen reglerar hur arbetstagarnas arbetstid ska förläggas. I lagen finns bland annat bestämmelser om dygnsvila, veckovila, arbetstid för nattarbetare och raster.

  • Allmänt om reglerna om arbetstid

    Den faktiska förläggningen av arbetstiden är en fråga som ingår i arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Arbetsgivaren måste dock iaktta lagens begränsningar av hur arbetstid kan förläggas, liksom vad som följer av arbetsmiljölagstiftningen samt eventuell kollektivavtalsreglering och övrigt som är...

  • Arbetstidens omfattning

    Arbetstidslagen reglerar hur lång en arbetsvecka ska vara och sätter upp ramarna för jourtid, övertid, mertid och den sammanlagda arbetstiden. I den här texten kan du läsa mer om vad reglerna innebär.

Lön

  • Att sätta lön

    Att sätta "rätt" lön för alla anställda är ett svårt jobb för varje arbetsgivare. Allt fler arbetsplatser har övergått till lönesättning genom lönesättande samtal. Oavsett om lönesättningen sker genom lokala förhandlingar med arbetstagarorganisationer eller genom lönesättande samtal är det den...

Semester

  • Semesterns längd – analys

    Huvudregeln är att en arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Från regeln gäller emellertid ett antal undantag. Här kan du läsa mer om vad semesterlagen (1977:480) säger om rätten till ledighet.

  • Sparad semester – analys

    Om en arbetstagare har tjänat in mer än 20 semesterdagar med semesterlön får han eller hon spara de överskjutande dagarna till ett senare år. Den eller de sparade dagarna ska som huvudregel tas ut inom fem år. Semesterdagar får inte sparas under semesterår då arbetstagaren får ut en eller flera...

  • Förläggning av semesterledighet – analys

    Om inte annat är avtalat bestämmer arbetsgivaren över semesterledighetens förläggning. Arbetstagarna har rätt att få fyra veckors sammanhängande semesterledighet under perioden juni – augusti (huvudsemestern). Detta gäller inte om något annat har överenskommits i kollektivavtal eller i avtal...

  • Visa fler

Andra ledigheter

  • Föräldraledighet – analys

    Föräldraledighetslagen ger arbetstagare rätt att som förälder vara ledig från sin anställning. I den här texten kan du läsa mer om vilka olika ledighetsformer som finns, hur ledigheten ska förläggas med mera.

  • Ledigt för att prova ny anställning vid sjukdom

    Lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete ger en arbetstagare rätt att vara ledig från sitt arbete för att pröva ett annat arbete i samband med längre sjukskrivningar. Ledighetslagens syfte är att underlätta för arbetstagare att kunna prova ett nytt arbete utan...

  • Allmänt om andra ledigheter än semester

    Semesterlagen utgör den grundläggande regleringen av arbetstagares rätt till ledighet. Det finns dock fler bestämmelser som ger arbetstagare rätt till ledighet.

  • Visa fler

Diskriminering

  • Ansvar

    Reglerna inom diskrimineringsförbudsområdet är av två slag. Dels straffrättsliga, brottsbalken, dels civilrättsliga, de övriga diskrimineringslagarna. De senare innehåller sanktioner som ogiltighet, skadestånd eller i några fall vite.

  • Lagstiftningens uppbyggnad

    I lagarna finns en genomgående struktur. De innehåller förbud mot diskriminering. Vissa innehåller också regler som ålägger en arbetsgivare eller verksamhetsutövare att arbeta förebyggande mot diskriminering, vilket ofta kallas främja likabehandling. Lagarna har också regler om tillsyn, men...

  • Bakgrund till diskrimineringslagstiftningen

    Olika regler om mänskliga rättigheter, likabehandling och förbud mot, respektive krav, att motverka och förhindra diskriminering är ett av de snabbast växande rättsområdena i svensk lagstiftning. En pådrivande kraft är Sveriges medlemskap i EU, men även medlemskapen i FN och andra...

Konflikt

  • Stridsåtgärder

    Rätten att tillgripa stridsåtgärder har en lång tradition i Sverige och den är intimt sammanlänkad med själva förhandlingsrätten. Fria förhandlingar bygger på att parten har rätten att tillgripa stridsåtgärder till stöd för yrkanden och att även motparten har en rätt att tillgripa motåtgärder...

Anställningens upphörande

EG och arbetsrätten

Kritikrätt

  • Kritikrätt – analys

    Arbetstagaren ska vara lojal mot arbetsgivaren. Detta behöver inte vara uttryckligt reglerat utan anses ligga underförstått i anställningsavtalet. I lojalitetsplikten ligger även en skyldighet att inte konkurrera med arbetsgivaren. En annan sak är att parterna självklart kan komma överens om att...

Lojalitetsplikten

  • Illojal konkurrens – analys

    Arbetstagaren ska vara lojal mot arbetsgivaren. Detta behöver inte vara uttryckligt reglerat utan anses ligga underförstått i anställningsavtalet. I lojalitetsplikten ligger även en skyldighet att inte konkurrera med arbetsgivaren. En annan sak är att parterna självklart kan komma överens om att...

Tolkningsföreträde

  • Tolkningsföreträde – analys

    En grundläggande förutsättning i anställningsavtalet är att den anställde arbetar och att arbetsgivaren betalar för detta. Arbetsgivaren anses av hävd och praxis kunna disponera över den anställdes tid och ålägga personen att inom avtalets ram utföra arbetsuppgifter. Den anställde har en...

Förhandling

  • Förhandling – analys

    Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) innehåller två olika typer av förhandlingar, den allmänna förhandlingsrätten i 10 § MBL och samverkansförhandling i 11-13 §§. Förhandlingar är en viktig del av den så kallade nordiska arbetsmarknadsmodellen med strävan till samförstånd och...

Information

Föreningsrätt

  • Föreningsrätt – analys

    Föreningsrätten mellan arbetsgivare och arbetstagare är rätten att tillhöra en organisation och att arbeta för den. Föreningsrätten gäller såväl arbetstagare som arbetsgivare, men har historiskt haft störst betydelse för arbetstagarsidan. Rätten reglerades först genom kollektivavtal mellan SAF...

Kollektivavtal

  • Kollektivavtal – analys

    Arbetstagaren ska vara lojal mot arbetsgivaren. Detta behöver inte vara uttryckligt reglerat utan anses ligga underförstått i anställningsavtalet. I lojalitetsplikten ligger även en skyldighet att inte konkurrera med arbetsgivaren. En annan sak är att parterna självklart kan komma överens om att...

Övergång av verksamhet

  • Övergång av verksamhet – analys

    EG-rätten har inneburit stora förändringar i reglerna om övergång av verksamhet i svensk rätt. En sådan övergång kan uppstå i flera olika situationer. Typfallet är att någon köper ett företag, till exempel en fabrik. Köparen tar då över en verksamhet med lokaler, maskiner, lager men även med...

Företrädesrätt till återanställning

Ökad arbetstid

Intyg, betyg, omdömen