Allmänt om företagsformerna
De som vill bilda ett företag har oftast en idé om verksamheten och hur den ska bedrivas. De vet att det finns olika företagsformer, associationsformer, som kan användas, men det är inte säkert att de vet så mycket om juridiken som styr företaget. Här kommer en kort översikt över detta.
Vid bildandet finns det en rad juridiska frågor som är viktiga att ta ställning till. Det rör sig bland annat om vilken associationsform som ska väljas, hur förhållandet mellan delägarna ska regleras (om de ska vara verksamma i bolaget, vilken ersättning de ska få, om de kan överlåta sina andelar eller aktier och om de måste bidra med mer kapital om det skulle behövas), hur kapital eller egendom ska tillskjutas till företaget (finansiering), hur företaget ska styras (vem som ska sitta i styrelsen, vara verkställande direktör eller ha firmateckningsrätt) och vilka skatteregler som kommer att gälla för verksamheten. Sådana frågor måste ofta hanteras av någon som är juridiskt och ekonomiskt utbildad, men det lönar sig nästan alltid för dem som ska bilda företaget att vara orienterade om juridiken.
Fördelar och nackdelar med associationsformerna
Den första fråga som någon som vill starta ett företag måste ställa sig är vilken associationsform som lämpar sig för företaget. Det finns många olika associationsformer som kan användas för näringsverksamhet, till exempel:
- Aktiebolag
- Handels- eller kommanditbolag
- Ekonomiska föreningar
- Europabolag, europeiska ekonomiska föreningar eller europeiska ekonomiska intressegrupperingar
- Engelska limited companies
Däremot är inte en så kallad enskild firma en företagsform, en sådan kan närmast beskrivas som ett sätt att ordna redovisning och skattskyldighet för den näringsverksamhet som en fysisk person bedriver.
En enskild firma är inte detsamma som ett enkelt bolag. Ett enkelt bolag är det juridiska namnet på ett avtalsförhållande där avtalsparterna förbinder sig att verka för ett gemensamt ändamål. Typiskt sett blir ett långvarit samverkansavtal ett enkelt bolag. Näringsverksamhet kan inte bedrivas i enkla bolag – det anses i stället vara de olika avtalsparterna som bedriver verksamheten var för sig.
Ideella föreningar lämpar sig inte för näringsverksamhet. Det finns i och för sig stora och små ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet och är registrerade i handelsregistret, emellertid lämpar sig inte ideella föreningar som verksamhetsform för den som har som syfte att bedriva verksamhet som ska ge ekonomisk vinst. Det beror på att varken de associationsrättsliga eller skatterättsliga reglerna om ideella föreningar är avpassade för vinstgivande ekonomisk verksamhet.
Utöver de uppräknade associationsformerna finns en rad speciella associationsformer som utvecklats speciellt för viss näringsverksamhet, till exempel försäkringsaktiebolag, gruvbolag eller partsrederier. Dessa associationsformer är för speciella för att behandlas i denna framställning.
Associationsformerna kan delas upp på olika sätt. Ett vanligt sätt att dela upp dem är utifrån om de är stängda (bolag) eller öppna (föreningar) för nya medlemmar utan att associationsavtalet måste skrivas om. När det gäller praktiska skillnader för dem som vill bedriva näringsverksamhet är det snarare möjligheten att reglera ägandet och ägarförändringar, ansvarsregler och skatteregler som blir avgörande för val av associationsform.