Moderbolag och dotterbolag

Moderbolag och dotterbolag

Enligt 1 kap. 11 § aktiebolagslagen föreligger en koncern när ett aktiebolag har ett bestämmande inflytande över ett eller flera andra aktiebolag. Det anses inträffa om det ena aktiebolaget

(1) innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier i det andra aktiebolaget,

(2) äger aktier samt genom avtal förfogar över mer än hälften av samtliga röster i det andra aktiebolaget,

(3) äger aktier och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av samtliga styrelseledamöter i det andra aktiebolaget eller

(4) äger aktier och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över det andra aktiebolaget på grund av föreskrift i detta bolags bolagsordning.

En koncern uppkommer också om aktiebolaget tillsammans med andra aktiebolag i samma koncern uppfyller kraven i punkterna (1) till (3).

Följden av att en koncern uppkommer är aktiebolagsrättsligt främst att bolagens redovisning ska samordnas så att en koncernresultaträkning och en koncernbalansräkning upprättas. Anledningen till det är att det inte ska vara möjligt att blåsa upp den samlade ekonomiska ställningen genom att föra tillgångar fram och tillbaka inom koncernen. Minst en revisor ska vara revisor i både moder- och dotterbolag. Skälen är desamma, nämligen att det ska vara lättare att få insyn i den samlade verksamheten.

Aktiebolagsrättsligt gäller inga andra särregler mellan moder- och dotterbolag. Det rör sig fortfarande om två separata aktiebolag. Styrningsreglerna är desamma som för aktieägare i fristående bolag. I praktiken sker nästan alltid en omfattande så kallad koncernstyrning. Om ett dotterbolag gör förluster på grund av koncernstyrning kan det hända att moderbolaget eller den som styr blir ansvariga enligt shadow director-reglerna. I synnerhet gäller det om det finns minoriteter i dotterbolaget eller om det går i konkurs.

Den viktigaste effekten av att en koncern föreligger är rätten att lämna koncernbidrag utan skatteeffekter. Koncernbidrag är en skatterättslig term som saknar bolagsrättslig motsvarighet, bolagsrättsligt är en värdeöverföring som skatterättsligt klassas som ett koncernbidrag antingen en vinstutdelning eller ett aktieägartillskott.

Skatterättsligt slipper det utdelande bolaget betala bolagsskatt på det belopp som förs över till ett annat bolag i koncernen. Det mottagande bolaget slipper beskatta det överförda beloppet om det finns ett underskott som täcker det som överförts. Med andra ord kan vinster och förluster inom olika delar av en koncern jämnas ut så att koncernen som helhet slipper bolagsskatt.

Överföringar till utlandet kan ibland ske genom koncernbidrag. I den internationella skatterätten är en av huvudfrågorna hur kapital ska kunna föras över nationsgränser med så liten skatteeffekt som möjligt (för att ur aktieägarnas perspektiv lämpligen till slut hamna i ett lågskatteland eller ett land där beskattningen kan skjutas upp). Det kan vara möjligt att genom så kallade ”upplägg” skapa lösningar där utdelning sker via olika länder så att det slutliga skatteuttaget för aktieägarna blir väsentligt lägre än i Sverige. Det är emellertid mycket svårt att skapa internationella skattelösningar som är hållbara och lagliga – sådana bör överlåtas till skatterättslig expertis.

Filialer

En filial är ett utländskt företags verksamhetsform för att bedriva näringsverksamhet i Sverige. En filial är inte någon egen juridisk person, utan en del av det utländska företaget. Det innebär både för- och nackdelar. Det är en fördel att den som har krav på en filial kan vända sig mot det utländska företaget, samtidigt kan det vara svårt att framställa ett krav som riktas mot ett utländskt företag i ett utländskt rättsystem. (Internationellt privaträttsligt torde de flesta tvister mellan ett svenskt företag och ett utländskt företags filial kunna avgöras i Sverige, men det uppkommer ändå ett behov av att kunna få verkställighet av en dom mot det utländska företaget).

En filial ska ha en verkställande direktör, som utses genom fullmakt från det utländska företaget. Den verkställande direktören ska vara bosatt inom EES-området. Verkställande direktören är firmatecknare för filialen. Om den verkställande direktören inte är nåbar för delgivning i Sverige ska en särskild delgivningsmottagare utses som bland annat kan ta emot stämningsansökan på filialens vägnar.

Filialen lyder enligt Lagen om utländska filialer m.m. (1992:160) under svensk lag och dess resultat beskattas likartat med svenska företag. Skatterättsligt är en filialen en fråga om någon är obegränsat skattskyldig för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige. Avgörande är om verksamheten bedrivs från ett så kallat fast driftställe, till exempel en affärslokal eller ett kontor.

En filial för ett aktiebolag inom EES-området (och alla typer av företagsformer utanför EES) ska avsluta räkenskapsåret med ett årsbokslut enligt bokföringslagen och låta en auktoriserad eller godkänd revisor (filialens revisor) granska årsbokslutet. Filialer till aktiebolag inom EES ska skicka in företagets (”moderbolagets”) årsredovisning till Bolagsverket. För filialer till andra företagsformer än aktiebolag inom EES och alla företagsformer utanför EES ska årsredovisningen skickas in till Bolagsverket.

Frågan om filialer för svensk näringsverksamhet har aktualiserats genom det ökade intresset att bilda engelska limited companies. Limited companies är jämförbara med aktiebolag. Om ett sådant företag ska bedriva näringsverksamhet i Sverige ska en filial registreras. Bolagsverket registrerar ungefär 12 filialer till engelska limited companies i månaden.